.png)
Fyra av tio svenska e-handlare bryter mot prisinformationslagen, och åtta av tio svenskar misstror Black Friday-erbjudanden. Trots ny lagstiftning 2022 fortsätter problemet med falska rabatter, och butiker har utvecklat nya sätt att kringgå reglerna. Denna guide ger dig verktygen att skilja genuina erbjudanden från bluffreor – inte bara under Black Friday och Black Week utan vid all reahandel.
Konsumentverket har under 2025 utfärdat vitesförelägganden på totalt 30,6 miljoner kronor mot 17 kända svenska företag. I våromgången förelades bland andra Stadium, Power och Åhléns, och i november tillkom H&M, Inet och Kjell & Co. Problemet är systematiskt: Prisjakts analys visar att 13 procent av alla priser höjs med över 10 procent i oktober – precis tillräckligt tidigt för att kringgå 30-dagarsregeln.
Lagstiftningen som ska skydda dig
Den 1 september 2022 trädde den så kallade 30-dagarsregeln i kraft genom implementeringen av EU:s Omnibus-direktiv i svensk lag. Regeln finns i 7a § prisinformationslagen och innebär att när en näringsidkare marknadsför en prissänkning måste det lägsta priset under de senaste 30 dagarna anges som referenspris.
Detta betyder i praktiken att det överstrukna priset du ser bredvid reapriset ska vara produktens faktiska lägsta pris den senaste månaden – inte ett "vägledande pris", "rekommenderat pris" eller ett gammalt ordinarie pris. Konsumentverkets ställningstagande KOVRS 2023:1 preciserar att ytterligare referenspriser typiskt sett inte är tillåtna.
Sanktionerna har skärpts avsevärt. Företag som bryter mot reglerna riskerar marknadsstörningsavgift på upp till 4 procent av årsomsättningen – samma nivå som GDPR-böterna. I Jollyroom-målet från 2019 fastslog domstolen också att realisationer endast får pågå "högst några få veckor" och inte överstiga cirka två månader per år totalt. Reor som pågår längre bryter mot marknadsföringslagens krav på att försäljningen ska ske "under begränsad tid" till "väsentligt lägre" priser.
Så rundar butikerna lagen – och hur du upptäcker det
Trots den nya lagstiftningen visar Konsumentverkets granskningar att regelefterlevnaden är bristfällig. Under 2024 bröt 4 av 10 e-handelsföretag mot 30-dagarsregeln, och 59 procent av granskade prissänkta produkter angav inte korrekt tidigare pris.
Oktober-tricket har blivit den nya standardmetoden för att kringgå lagen. Butiker höjer priserna redan i oktober – mer än 30 dagar före Black Friday – så att det höjda priset blir det "lägsta priset de senaste 30 dagarna" när kampanjen startar. Prisjakts analys av tre miljoner priser visar att 39 procent av alla produkter fick prishöjningar under oktober 2025. "Andelen priser som har ökat med mer än 10 procent i oktober har blivit större sedan man införde den här lagen," konstaterar Isabella Ahmadi, konsumentexpert på Prisjakt.
De vanligaste regelbrotten inkluderar:
Felaktigt referenspris – butiken anger ett annat pris än det faktiskt lägsta under 30 dagar
Missvisande procentrabatter – rabatten beräknas från ett högre pris än 30-dagarspriset
För långa kampanjperioder – rean pågår månader istället för veckor
Otillåtna ytterligare referenspriser – utöver 30-dagarspriset visas även "ordinarie pris" eller "jämförpris"
Företag som varnats – och vad de gjort fel
Konsumentverket har under 2025 agerat mot 17 välkända e-handlare i två omgångar. Under våren förelades Blomsterlandet, Bygghemma, NA-KD, Nordic Nest, Power, Soffadirekt, Stadium, Webhallen, XXL och Åhléns med totalt 22 miljoner kronor i viten. I november tillkom förelägganden mot H&M, Desenio, Bokus, Home Furnishing Nordic, Inet, Kjell & Co och Tretti på sammanlagt 8,6 miljoner kronor.
Konkreta exempel från Breakit illustrerar hur bluffreorna fungerar. En vinterjacka marknadsfördes med 22 procents rabatt, men eftersom rabatten inte räknades från jackans lägsta 30-dagarspris var den i verkligheten 299 kronor dyrare än tidigare. I ett annat fall såldes en hudkräm för 724 kronor med uppgivet tidigare pris på 965 kronor – men det korrekta jämförelsepriset var 675 kronor, vilket innebar att kampanjpriset faktiskt var 49 kronor högre än produktens lägsta pris.
Historiskt har även företag som Trademax (4 miljoner i marknadsstörningsavgift plus 3 miljoner i vite), Jollyroom, Intersport och Sportamore fällts för vilseledande prismarknadsföring. "Vi anser att företagen sviker konsumenterna genom att låtsas ha rea och sänkta priser," uttalade dåvarande konsumentombudsmannen Pär Magnusson i samband med tillsynsåtgärderna.
Prishistorik: ditt viktigaste verktyg
De svenska prisjämförelsetjänsterna Prisjakt och Pricerunner erbjuder det mest effektiva skyddet mot bluffreor genom sina prishistorikfunktioner. Prisjakt täcker cirka 3 800 butiker och 1,5 miljoner produkter, med särskilt stark täckning inom hemelektronik, datorer och vitvaror.
Så använder du prishistoriken:
Sök efter produkten på Prisjakt.nu eller Pricerunner.se
Klicka på produktsidan och scrolla till "Prishistorik"
Välj tidsperiod – titta minst 3 månader bakåt, inte bara 30 dagar
Analysera grafen: ett stabilt pris som nu är lägre indikerar äkta rea, medan en prishöjning strax före sänkningen avslöjar bluff
Jämför med tidigare Black Friday-perioder, som ofta är markerade i grafen
Båda tjänsterna erbjuder prisbevakning där du kan ange ett önskat pris och få notifikation när det nås. Detta är särskilt värdefullt för att undvika impulsköp under reor – bestäm i förväg vad du är beredd att betala.
Tjänsterna har dock begränsningar. Inte alla butiker är anslutna, och täckningen är svagare för möbler, mode och specialiserade nischprodukter. Produktvarianter och bundles kan vara svåra att jämföra korrekt, och nya produkter tar tid att indexeras.
Psykologiska knep du behöver känna igen
E-handlare använder systematiskt psykologiska principer för att påverka köpbeslut, särskilt under reor. Att förstå dessa mekanismer är avgörande för att fatta rationella beslut.
Knapphetsprincipen utnyttjar att hjärnan värderar begränsade resurser högre. Meddelanden som "Bara 3 kvar!" eller "500 personer tittar på denna produkt" aktiverar stress och brådska. Forskning visar att kunder köper tre gånger mer under tidsbegränsade erbjudanden jämfört med samma pris utan tidsgräns.
FOMO (Fear Of Missing Out) är enligt sparpsykolog Niklas Laninge på Opti en av de farligaste känslorna vid köpbeslut. Rädslan att missa ett erbjudande aktiverar hjärnans emotionella system och kopplar bort det rationella tänkandet. Black Friday som fenomen normaliserar denna känsla genom att skapa kollektiv köphets.
Ankringseffekten innebär att vi lägger stor vikt vid den första informationen vi ser. Ett högt överstruket "ordinarie pris" förankrar vår uppfattning om produktens värde, vilket får reapriset att framstå som ett fynd – oavsett om ordinariepriset någonsin varit relevant.
Dark patterns i webbdesign förstärker dessa effekter. Konsumentverket deltog i en EU-granskning som visade att 37 procent av nätbutiker använder vilseledande design: fejkade nedräkningar som återställs, förifyllda kryssrutor för tilläggstjänster, och "scamknappar" som "Nej tack, jag vill inte spara pengar."
Varningssignaler att vara uppmärksam på
Vissa mönster indikerar med hög sannolikhet att ett erbjudande inte är vad det utger sig för att vara.
Tecken på bluffrea:
Produkten saknar information om lägsta pris senaste 30 dagarna
Extremt höga rabatter på 70–90 procent
"Ordinarie pris" som är avsevärt högre än hos konkurrenter
Produkter som verkar vara "alltid på rea"
Erbjudandet kombineras med intensiv brådska-marknadsföring
Branscher med störst risk: Hemelektronik, möbler och mode utmärker sig som de mest problematiska. Konsumentverket har konstaterat brister inom samtliga branscher, men TV-apparater, soffor och kläder är särskilt utsatta för prismanipulation. Möbelhandlare som Mio har kritiserats för att ha soffor på rea i över ett år.
När du bör vara extra skeptisk: Om priset på en produkt du bevakat höjdes nyligen (kontrollera prishistorik 60–90 dagar bakåt), om samma butik har "rea" på samma produktkategori upprepade gånger per år, eller om erbjudandet framhäver procentrabatter snarare än faktiskt pris.
Svenska konsumenters förtroende har kollapsat
Statistiken om svenskarnas attityd till reor är talande. Hela 81 procent av svenska konsumenter uppger lågt förtroende för Black Friday-erbjudanden – en siffra som legat stabilt sedan 2022. Noll procent svarade att de helt litar på butikernas erbjudanden i Prisjakts undersökning 2024.
Samtidigt finns ett betydande gap mellan förväntningar och verklighet. Konsumenter förväntar sig i genomsnitt 38 procents rabatt under Black Friday, medan den faktiska genomsnittliga rabatten ligger på cirka 21 procent. I Norge uppmätte Prisjakt en genomsnittlig rabatt på endast 6 procent under Black Friday 2024.
Forskning bekräftar skepsisen. "Det är en myt att det kostar mindre att handla på Black Friday", konstaterar Jon Bertilsson, konsumtionsforskare vid Lunds universitet. "Många saker i butikerna är billigare andra dagar på året. Black Friday är inte en realisation där butikerna ger rabatt på sitt överskottslager – snarare ett sätt att uppmuntra konsumenter att köpa utan att tänka efter."
Praktisk checklista för smart reahandel
Före rean:
Bestäm i förväg exakt vilka produkter du behöver
Notera aktuellt pris och sätt prisbevakning via Prisjakt eller Pricerunner
Kontrollera prishistorik minst tre månader bakåt – inte bara 30 dagar
Fastställ en maxbudget för varje produkt
Hitta giltiga rabattkoder för butikerna du planerar handla hos
Under rean:
Jämför det faktiska priset mot din noterade referens – ignorera procentrabatten
Kontrollera att produkten verkligen är i lager
Räkna med fraktkostnader och eventuella tillbehörsbehov
Vänta minst 24 timmar med köp du inte planerat
Kombinera erbjudanden med rabattkoder där det är möjligt – exempelvis kan Zalando-rabattkoder ofta användas även under rea
Bedömningsfrågor:
Har priset nyligen höjts enligt prishistoriken?
Är det produkten eller rabatten som lockar?
Skulle jag köpa detta till fullpris om jag verkligen behövde det?
Erbjuds samma eller bättre pris hos konkurrenter?
Om du misstänker fusk: Anmäl till Konsumentverket via konsumentverket.se. Myndigheten har begränsade resurser men prioriterar systematiska överträdelser och använder anmälningar för att identifiera mönster.
Slutsats: när lönar sig Black Friday egentligen?
Black Friday kan erbjuda genuina besparingar, men endast under specifika förutsättningar. Produkter med transparenta och stabila priser – framför allt standardiserad hemelektronik där prishistorik är lätt att verifiera – tenderar att ha mer pålitliga rabatter. Produkter du redan bestämt dig för att köpa och bevakat över tid är säkrare än impulsköp.
Däremot bör du vara skeptisk till breda "allt på rea"-kampanjer, produktkategorier med opaka prissättningsstrukturer (möbler, mode), och erbjudanden som betonar procentrabatter framför faktiska priser. "Vi har sett de senaste åren att det inte fungerat så som det var tänkt med prisinformationslagen", sammanfattar Maria Wiezell på Sveriges Konsumenter.
Det viktigaste verktyget är inte lagstiftningen utan din egen förberedelse. Genom att systematiskt använda prishistorik, motstå psykologisk manipulation och kräva transparens kan du navigera readjungeln – och faktiskt spara pengar när det är motiverat.
